Om Mig.

Jag har fått berättat för mig, att när jag var liten gillade jag får lite mer än andra barn...

Jag har nog alltid varit en textilnörd. Jag föddes sån.

Men min bana som medeltidsmupp började med en uppdämd ilska över en inskränkt syslöjdsfröken som menade att på medeltiden klädde man sig i säckväv och åt endast torrt bröd. Jämt. Det fanns bara digerdöd, lera och gudsfruktan. Men inte ens säckväv kunde hon kosta på mig, utan tvingade mig att sy upp Bockstensmannens dräkt i blå lakansväv... Det var då jag bestämde mig för att ta reda på och berätta om hur det VERKLIGEN var, så gott jag kunde.

Men det har hänt en del sedan dess. 

Speciellt med ambitionsnivån. Jag tror inte längre att det finns någon som kan ge EN bild av historien, men jag vet att det finns många som vill försöka.

Jag är en 28-årig hantverksfetischist med smak för det sena 1300-talet och det tidiga 1400-talets siluett. Jag gillar tajta yllehosor, toffsar, ekollon och fyrfliksformer, men jag på senare tid tyvärr börjat utveckla en allvarlig knapphålssöms-allergi... ;-) Huvudsakligen pysslar jag med textil men mitt register är bredare än min egen verktygslåda tillåter och jag lär mig nya saker hela tiden. Det är det som är tjusningen.

Smygfotograferad framför kyrkporten medan jag fixar strumpebanden och inväntar de första bröllopsgästerna på mina bästa vänners bröllop i fjol.

Jag har med bultande hjärta läst en del arkeologi. Jag har grävt litegrann men för några år sedan tvingade min pragmatiska inre röst mig att överge min passion för något tryggare och torrare försörjningssätt. Men jag läser fortfarande, försöker hålla mig uppdaterad, och experimenterar lite för mig själv. Just experimentell arkeologi ligger mig varmt om hjärtat efter två år på Bäckedals Folkhögskola i Sveg, dit jag hoppas kunna återvända igen.

Muddar av återbrukade krympta yllestrumpor.

Men det blir inte bara återskapande.
Jag slöjdar lite av varje utifrån behov, lust, tillgång och efterfrågan. Att lappa och laga, göra om gammalt till nytt, ja allt som är utmanande på något sätt känns kul. Inspirationen hittar jag ofta i folkkonst och äldre dräkttraditon, vilket i praktiken innebär att jag stjäl idéer friskt från mina vänner som är duktigare än mig, och hoppas att de tar det som en komplimang... Jag gillar klassiska mönster, motiv, naturmaterial och växtfärger.

Cornish-rexkatten Stella myser i nålbindningskorgen.

Jag lajvar också, men jag har tröttnat på att behöva försvara och argumentera min passion för historisk dräkt och hantverk. Nu står jag med en fot i lajv, och en annan i återskapande. Jag studerar och jobbar extra, frilansslöjdar på mässor, håller kurser för nyfikna arkeologer och lajvare. I mitt knä eller i min garnkorg finns två små katter som är helt bedårande men mest är i vägen. Vid min sida finns en mer tekniskt lagd make som är en outsinlig källa till goda råd och syrliga kommentarer.

Välkommen till min blogg!

/ I.