Epilog, del 1: Patinor.

Hemma från lajvkonventet Prolog. Jag har en fantastisk helg med mycket hantverkande och nätverkande, men att berätta om allt blir bara för mycket. Jag tänkte att jag gör ett gäng inlägg istället, med mest bilder. 

Till att börja med så ägnade jag fredagmorgonen åt en snickrig workshop som min kompis Max höll i, om att göra träbottnar, patinor. (Kära mödrar, svärmödrar eller andra oinvigda som läser: patinor är en sorts sulor eller tofflor att ha under skorna, använda under medeltid fram till idag i vissa delar av världen. Ofta är de i trä, men inte alltid. Läder i flera lager eller metallställningar som fungerar på samma sätt och spännas fast under skorna har också förekommit).

   

Mina patinor blev inte färdiga riktigt, men jag är på god väg. Jag har redan patinor, men inga som är ledade, som dessa ska bli... Här har jag ritat av min fot ungefär, och snitsat till en snygg spetsig tå. Markeringarna är för läderbiten som ska fungera som led eller "gångjärn", för en lite skönare rullande känsla när man går.

Vi gjorde urtag för leden, så att den skulle vara försänkt i sulan ovansida. Jag använde mest stämjärn och träklubba på historiskt sätt. Men jag erkänner att jag tog det sista fnaset med en eldriven handöverfräs för att det verkade spännande, jag har aldrig jobbat med en sån.

 

Sedan måste leden sågas upp också, och då använde vi en särskild tunn och fin såg som inte "tuggar" i sig så mycket material, för då bli ju patinan lite kortare än den var tänkt från början.  Jag har spikat på den lilla läderbiten som fungerar som led, men ska pussla ihop resten av delarna när jag täljt till en mjukare form på kanten på patinorna, och förborrat hål till spikarna som läderbitarna ska sitta fast med. Ja, jag tänker också snygga till läderdelarna med lite kantputs och finlir, det ser jag fram emot. Lite tips kring formgivningen av läderdetaljerna fick jag av min gamla skolkamrat Ludvig, som faktiskt har utbildat sig till skolmakare på riktigt.

Ja, nu när jag är hemma ser mina patinor ut så här, lite som ett pussel. Det är det också.

Jag känner mycket tryggare när jag jobbar med läder, jämfört med trä. Jag är till exempel rätt orolig att patinorna ska spricka, som några av mina kurskamraters gjorde. Furu som vi använde är inte det bästa materialet för patinor, helst ska det ju vara al, samma som träskor görs av. Mina patinor som jag redan har är av poppel, så ännu återstå att slöjda det optimala paret patinor, när jag lärt mig hur man gör. Men om det går så illa att dessa spricker så får jag trösta mig med att jag förmodligen återanvända läderdelarna, så de ska jag i alla fall våga göra riktigt snygga!

Fortsättning följer!

/I.

Jag fastnade på bild i Västerås lokaltidning medan jag hjälpte en ny bekant att såga ut hennes patinor, lite kul!