Kantvävningsprojektet fortsätter - medeltida overlock?!

Medan Jessica var här och övade handsömnadsknep passade jag på att fortsätta provlappandet med olika kantvävsvarianter. Imorgon kommer nämligen min kära jourhavande syslöjdsfröken och vän Maria hit och vi ska planera vår Prologworkshop i just kantvävning. Och Maria ska lära sig kantväva, till att börja med. Men det fixar hon lätt!

Provlappshelvetet.

Idag testade jag fler Herjolfsnes-tekniker, bland annat en med bara två hål trädda i fyrhålsbrickorna. Den fungerade rätt bra och spar både garn och tid, om jag förstår den rätt. Om bara två hål är trädda i vaje bricka går det åt bara hälften så mycket varp som om man skulle ha alla hål trädda. Och eftersom att man vrider två kvartsvarv mellan varje inslag istället för bara ett, blir det lite luftigare mellan stygnen i tyget vilket spar tid.

Varp bara genom två av fyra hål. Tricksy!

Ett problem med att bara ha två brickhål trädda är att brickorna blir lite obalanserade. Kanske går det att öva sig till lite mer flyt där, och kanske hjälper det att ha fler brickor men i fynden verkar det vara mest två brickor som gäller.

 Jag får det ändå inte riktigt att se ut som på Herjolfsnesfynden, vilket känns frustrerande. Det är något jag inte fattar. På bilderna i Woven into The Earth och min nya Medieval Garments Reconstructed - Norse Clothing Patterns ser man att kantvävens varp lägger sig på plaggens rätsida, medan bara små stygn från inslaget syns på avigsidan, ibland med en eller två fyllnadstråder inunder. När jag kantväver hamnar väven liksom "utanför" tyget, och båda sidor av tyget får alltså de små stygnen från inslaget...

Här har jag på kortsidan av båda provlapparna använt fyllnadstrådar inunder stygnen, då blir det stadigare och binder i den övre lappen linnefodret lite bättre. På den undre gröna lappen har jag "säkrat" en sömsmån med kantväven och medan jag höll på slog det mig att det är nästan precis som en low-tech overlock! :-D Jag "sicksackar" fast med kantväv och låser ihop sömsmånerna vilket hindrar dem från att fransa upp sig...

/ I.