Konsten att "lägga på en rem" och andra handsömnadsknep.

Min kompis Jessica har varit här idag på en liten privatlektion i handsömnad. Jag började med att visa min favoritsöm, en specialare som med bara lite förarbete ersätter en massa olika sömmar och ger ett prydligt resultat om man vill fodra sitt syprojekt. Man börjar med att med stora stygn tråckla ihop foder och yttertyg på alla bitar. Man syr då ungefär 5 -6 cm från tygkanten runt om med respektive rätsida utåt. Tråckla gör man för att fodret inte ska dra sig annorlunda än yttertyget. I nästa steg viks alla sömsmåner in och pressas. Då är man glad att man tråcklat en bit in, så att man kommer åt att vika.

Jessica viker in sömsmån.

Sömsmånen pressas...

Tack vare att man tråcklat ihop foder med yttertyg som det ska ligga, innan man vek in sömsmånen kan ingenting dra sig som det annars lätt gör.

På bilden här nedan är resultatet av Jessicas första försök med min favoritsöm, sedan alla tråckeltrådar är borttagna. (Ja, vi sydde snörhål också, sen.)

Yttertyget ska synas på insidan och jag tycker att det blir så himla vackert! Stygnet går genom lager 2, 3 och 4. Det innebär att hon inte sticker ned nålen rakt igenom alltihop utan "hoppar över" det yttersta linnelagret 1 och istället går ned i  yttertygets två lager (2 och 3) och ut genom fodertyget (4) på "andra sidan". På den här skissen räknar jag med att hon börjar på vänster sida av tyget. Men när man har gjort första stygnet måste man naturligtvis göra om samma sak fast då från andra hållet.

Illustration av Emma Frost och Karin Edlund.

När detta upprepas bildas som ett fiskbensmönster av stygn längs med sömmen. Stygnen kan lämpligen placeras med ca 3 mm mellanrum och det är bra att fästa lite extra då och då om sömmen ska tåla hårdare påfrestningar. Syr man ett helt plagg med den här tekniken får man något som ser ut ungefär såhär:

När jag handsydde den här i somras använde jag de tekniker jag beskrivit idag och den blev helt klar på bara en dag (eller ja, en dag inklusive en natt... ;-)

Sedan testade vi en specialare, att sy med tyget spänt av en hjälprem. Det lärde jag mig för bara ett år sedan, men det har verkligen underlättat min handsömnad sedan dess. Jag tror att jag syr minst dubbelt så fort när jag "lägger på en rem"... Undrar om det är därifrån uttrycket kommer? Det skulle inte förvåna mig!

Jessica syr snörhål och remmen hjälper till att hålla tyget spänt.

Vi satte en tving på bordskanten och knöt ett stadigt bomullsband runt den. Sedan fäste vi bandet med en nål i Jessicas provlapp. Då kan hon lättare hålla tyget spänt medan hon syr och får både bättre kontroll på tyget och effektivare handrörelser vilket leder till att hon kan sy snabbare. Superlätt!

Min duktiga elev lägger på en rem!

 / I.